Torsdagen den 26 augusti 2004 16/10 2003 Carlo Barsotti g�r revolt mot snabbmaten L�ngt fr�n identiskt kurvkorrekta EU-gurkor v�rnar den italienska Slow Food-r�relsen om sm�skalighet och lokal s�rart. Regiss�ren, f�rfattaren och mat�lskaren Carlo Barsotti var med fr�n b�rjan. Nu har han skrivit en bok om hur man �ter och njuter b�st - l�ngsamt. Carlo Barsotti �r frontfiguren inom den svenska Slow Food-r�relsen. Nu har han gett ut boken ��t och njut med Slow Food�, d�r huvudtanken �r att vi ska �ta l�ngsammare och njuta mer. I "�t och njut med Slow Food" (Hansson & Lundvall f�rlag) blandar Carlo Barsotti recept - ett 80-tal indelade under vardag, helg och fest - med tankar om hur vi borde stressa mindre och njuta mer, mixade med minnen fr�n barndomens Toscana. Barsotti kom till Sverige 1968 och bildade 1999, som Slow Food-r�relsens representant i Sverige den f�rsta grenen utanf�r Italien. �ven om han h�r �r mest bekant som �vers�ttare av nobelpristagaren Dario Fos pj�ser, har Barsotti ocks� skapat ett av Stockholms f�rsta italienska caf�er (Tintarella di Luna) och engagerat sig i matfilosofiska fr�gor. H�sten �gnar han delvis �t att hj�lpa Jacopo Fo, Darios son, med att g�ra program f�r en europeisk kultur-tv-kanal som s�nder via satellit. Men nu har han n�gra dagar ledigt, och sitter i sin gamla v�ning i Vasastan och bjuder p� sicilianskt mandelvin "� pratar � pratar". - Jag tr�ffade Slow Food-skaparen Carlo Petrini i Bra i Piemonte redan 1974 - och det var Dario Fo ("min maestro") som f�renade oss. Vi tr�ffades och �t, var potentiella Slow Food-t�nkare l�ngt innan organisationen fanns. S� f�r mig �r det h�r inte n�got projekt "vid sidan om". D�rf�r ville jag skriva en bok f�r inspiration och ber�tta om filosofin och om min bakgrund, s�ger Carlo Barsotti. F�reningen bildades som en protest mot att McDonalds skulle �ppna sin f�rsta hamburgerrestaurang i Italien alldeles vid Spanska trappan i Rom. - Det irriterar mig att man �ter samma mat i New York, Japan och Stockholm. Jag vill smaka p� varje landskap - och d�rf�r grundades v�rt motst�nd. Men jag �r inte anti-global, jag �r f�r en kvalitets-globalisering. Slow Food har utvecklats med fr�gor kring Tredje v�rlden, genmanipulering och respekt f�r produkter som h�ller p� att g� f�rlorade. Ta sillen, om konsumtionen sjunker �ven h�r i Sverige, kanske den f�rsvinner. Bara n�gra dagar tidigare talar borgm�staren Franco Guida fr�n Bra om samma sak, om 150 olika europeiska produkter som hotas - bland dem den svenska renfil�n. Guida �r ocks� ordf�rande f�r detta piemontesiska landskaps turistorganisation och �r i Stockholm f�r att locka turister till st�der som Bra och Alba - en annan effekt av Slow Food-framg�ngen. Tanken med recepten i Carlo Barsottis bok �r att presentera hela m�ltider, eftersom det handlar om just l�ngsam mat. D�remot betonar Barsotti att maklig mat inte alls har n�got att g�ra med l�ngkok av en kock fastbunden i timtal vid spisen. Maten kan lagas snabbt, men avnjutas sakta med familj och v�nner. - Jag �r en ganska duktig amat�rkock. P� 60-talet �kte jag runt i Italien och jobbade med tv-reklam. Jag levde p� restaurangmat i sju �r och l�rde mig hur kockarna gjorde. N�r jag kom till Sverige satte jag ig�ng med inspiration fr�n min toscanska mamma och fr�n restaurangbes�ken. Men jag rankar mig som en amat�r, f�r att kunna laga till mer �n �tta-tio personer m�ste man vara professionell kock, h�vdar Carlo Barsotti. Vissa kritiker menar att Slow Food, och inte minst uppf�ljaren Slow City, drivs av bak�tstr�vande nostalgiker som bromsar utvecklingen. - Vi �r inte nostalgiker, men vi bygger p� minnen och traditioner. Vi �r inte emot det moderna samh�llet. Vi arrangerar m�ngder av m�ssor, bland annat en i Turin vartannat �r (Salone del gusto) som lockar 400 000 bes�kare fr�n hela v�rlden. Vi �r inte traditionella. Du skulle se dem som jobbar p� h�gkvarteret i Bra, genomsnitts�ldern �r 35 �r, betonar Carlo Barsotti. Lars Collin Fettuna Friterad str�mming p� Livornovis Omelett med sardeller Spaghetti alle vongole Ugnsg�dda � la Afzelius Slow Food- r�relsen Med snigeln som symbol, bildades Slow Food-r�relsen 1986. I dag har man knappt 100000 medlemmar i �ver 50 l�nder. I sitt manifest s�ger man bland annat att "l�t oss �teruppt�cka rikedomarna och dofterna i de lokala k�ken och bannlysa likriktningen hos den industriella snabbmaten". Organisationen styrs fr�n staden Bra i den italienska regionen Piemonte. H�sten 2004 �ppnar Slow Food v�rldens f�rsta gastronomiska universitet, i en gammal lantegendom renoverad f�r 180 miljoner kronor. "H�r ska man inte i f�rsta hand l�ra sig att laga mat, utan l�ra sig f�rst� och skydda ingredienser och r�tter. Det �r viktigt att vi finns h�r i hj�rtat av gastronomin" s�ger Bras borgm�stare Franco Guida. Mer info: www.slowfood.com i Slow Food-r�relsen Artikelns webbadress: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6318840.asp Allt material p� SvD.se skyddas av lagen om upphovsr�tt.