16/10
2003
Carlo Barsotti g�r
revolt mot snabbmaten
L�ngt fr�n identiskt kurvkorrekta
EU-gurkor v�rnar den italienska Slow Food-r�relsen om
sm�skalighet och lokal s�rart. Regiss�ren, f�rfattaren och
mat�lskaren Carlo Barsotti var med fr�n b�rjan. Nu har han
skrivit en bok om hur man �ter och njuter b�st -
l�ngsamt.
 Carlo Barsotti �r frontfiguren inom den svenska
Slow Food-r�relsen. Nu har han gett ut boken ��t och njut med
Slow Food�, d�r huvudtanken �r att vi ska �ta l�ngsammare och
njuta mer.
I "�t och njut med Slow Food"
(Hansson & Lundvall f�rlag) blandar Carlo Barsotti
recept - ett 80-tal indelade under vardag, helg och fest - med
tankar om hur vi borde stressa mindre och njuta mer, mixade
med minnen fr�n barndomens Toscana. Barsotti kom till
Sverige 1968 och bildade 1999, som Slow Food-r�relsens
representant i Sverige den f�rsta grenen utanf�r Italien. �ven
om han h�r �r mest bekant som �vers�ttare av nobelpristagaren
Dario Fos pj�ser, har Barsotti ocks� skapat ett av Stockholms
f�rsta italienska caf�er (Tintarella di Luna) och engagerat
sig i matfilosofiska fr�gor. H�sten �gnar han delvis �t att
hj�lpa Jacopo Fo, Darios son, med att g�ra program f�r en
europeisk kultur-tv-kanal som s�nder via satellit. Men nu har
han n�gra dagar ledigt, och sitter i sin gamla v�ning i
Vasastan och bjuder p� sicilianskt mandelvin "� pratar �
pratar". - Jag tr�ffade Slow Food-skaparen Carlo Petrini i
Bra i Piemonte redan 1974 - och det var Dario Fo ("min
maestro") som f�renade oss. Vi tr�ffades och �t, var
potentiella Slow Food-t�nkare l�ngt innan organisationen
fanns. S� f�r mig �r det h�r inte n�got projekt "vid sidan
om". D�rf�r ville jag skriva en bok f�r inspiration och
ber�tta om filosofin och om min bakgrund, s�ger Carlo
Barsotti.
F�reningen bildades som en protest mot
att McDonalds skulle �ppna sin f�rsta hamburgerrestaurang i
Italien alldeles vid Spanska trappan i Rom. - Det irriterar
mig att man �ter samma mat i New York, Japan och Stockholm.
Jag vill smaka p� varje landskap - och d�rf�r grundades v�rt
motst�nd. Men jag �r inte anti-global, jag �r f�r en
kvalitets-globalisering. Slow Food har utvecklats med fr�gor
kring Tredje v�rlden, genmanipulering och respekt f�r
produkter som h�ller p� att g� f�rlorade. Ta sillen, om
konsumtionen sjunker �ven h�r i Sverige, kanske den
f�rsvinner.
Bara n�gra dagar tidigare talar
borgm�staren Franco Guida fr�n Bra om samma sak, om 150 olika
europeiska produkter som hotas - bland dem den svenska
renfil�n. Guida �r ocks� ordf�rande f�r detta piemontesiska
landskaps turistorganisation och �r i Stockholm f�r att
locka turister till st�der som Bra och Alba - en annan effekt
av Slow Food-framg�ngen. Tanken med recepten i Carlo
Barsottis bok �r att presentera hela m�ltider, eftersom det
handlar om just l�ngsam mat. D�remot betonar Barsotti att
maklig mat inte alls har n�got att g�ra med l�ngkok av en kock
fastbunden i timtal vid spisen. Maten kan lagas snabbt, men
avnjutas sakta med familj och v�nner. - Jag �r en ganska
duktig amat�rkock. P� 60-talet �kte jag runt i Italien och
jobbade med tv-reklam. Jag levde p� restaurangmat i sju �r och
l�rde mig hur kockarna gjorde. N�r jag kom till Sverige satte
jag ig�ng med inspiration fr�n min toscanska mamma och fr�n
restaurangbes�ken. Men jag rankar mig som en amat�r, f�r att
kunna laga till mer �n �tta-tio personer m�ste man vara
professionell kock, h�vdar Carlo Barsotti.
Vissa
kritiker menar att Slow Food, och inte minst uppf�ljaren
Slow City, drivs av bak�tstr�vande nostalgiker som bromsar
utvecklingen. - Vi �r inte nostalgiker, men vi bygger
p� minnen och traditioner. Vi �r inte emot det moderna
samh�llet. Vi arrangerar m�ngder av m�ssor, bland annat en i
Turin vartannat �r (Salone del gusto) som lockar 400 000
bes�kare fr�n hela v�rlden. Vi �r inte traditionella. Du
skulle se dem som jobbar p� h�gkvarteret i Bra,
genomsnitts�ldern �r 35 �r, betonar Carlo
Barsotti.
Lars
Collin |
 |
.gif) |
 |

 Slow
Food- r�relsen
Med
snigeln som symbol, bildades Slow Food-r�relsen 1986. I dag
har man knappt 100000 medlemmar i �ver 50 l�nder. I sitt
manifest s�ger man bland annat att "l�t oss �teruppt�cka
rikedomarna och dofterna i de lokala k�ken och bannlysa
likriktningen hos den industriella
snabbmaten". Organisationen styrs fr�n staden Bra i den
italienska regionen Piemonte. H�sten 2004 �ppnar Slow Food
v�rldens f�rsta gastronomiska universitet, i en gammal
lantegendom renoverad f�r 180 miljoner kronor. "H�r ska man
inte i f�rsta hand l�ra sig att laga mat, utan l�ra sig f�rst�
och skydda ingredienser och r�tter. Det �r viktigt att vi
finns h�r i hj�rtat av gastronomin" s�ger Bras borgm�stare
Franco Guida.
Mer info: www.slowfood.com i Slow
Food-r�relsen
|
|
.gif) |